När livet slutar le
Rycker jag på axeln
av ren vana

Vad vore ett liv
fullt
av leenden?

undrar jag med garden höjd
och självförnekelsen på topp

Vi är en särskild sort...

...vi överlevare, genomlevare, uthärdare
Vi - normens cirkusfreak

Kan man kalla oss utvalda?

Vi ler.
På kommando.

Vad annars ska vi göra?
Gråta?
Skrika?
Böna?
Be om nåd?

Nej, det där är sedan länge
avklarat.
Och utan effekt.

Le ikapp med livets dödsdsans.
Le....
För guds skull le.

Även om själen
gräver sig ner i mörkret
djupare, och djupare

När livet slutar le...
och börjar att hånskratta.
då är valen få

Även om jag önskar annat....

För jag är redan död
Min kropp är bara inte begraven
och jag vet att
bara
jag
ler

Är jag inte till besvär.

... och hånskratten blir lite svagare.