Du fanns när gryningen steg
på min kudde med utsläppt hår
du sov där bredvid mig
och jag ville krypa tätt intill
få känna dina andetag
din värme där i kyliga ottan
kunde läsa dina ögon
analysera det du gärna vill

Du fanns där när dagen var rik
en enda vår och en sommar
stjärnorna de släcktes
och med dem min enda vän
du tog farväl i solljuset
från perrongen gled du bort
men någonstans i mitt hjärta
så älskar jag dig än

Du fanns där när skymningen föll
dina väskor står i hallen
tåget det återvände
och du satt med i kupén
ångerns reträtt mot livet
när kärleken valde sitt spår
tidens kamp mot det omöjliga
nära stjärnornas scen

Du fanns där i nattljuset
bredvid mig i soffan
återuppstånden från färden
och nu stannar du kvar
din röst där i universum
inga ord kunde få mig sluta
älska dig för den du är
och jag kräver inga svar

(Copyright © ULJO)