Huldrans ohämmade kropp
förlorad i rytm utan stopp
i vilda dans med sinnet
med ihålig rygg bakom linnet.

Sländan flög över stilla tjärn
här fanns inget räddande järn
fiolens toner forsade vatten
från Näcken hördes skratten.

Trollen tog till berget till,
drängen drogs tätt intill
in i salar av guld och grönt,
i evigheten bergtagen krönt.

Tomtar trippar tyst på tå
låt dem hitta sin lilla vrå
bland ett och annat vedträ
då finnas frid för folk och fä

Vem sade Värmland tråkigt var?
Skrömt finns här fortsatt kvar,
Lystra blott för stund stå still
stigar leder dit du önska vill.