För en sekund flödade mina tårar
Sedan slutade tiden att gå och mitt hjärta brast

Små kalla glittrande diamanter vilade på min kind för blott ett andetag
Den eviga smärtan djup i mitt inre väsen skrek ut sin tysta sorg innan hon dog

Ett fridfullt lugn i stormens öga
En trasig fiolsträng
Ett utsuddat minne

Släpper taget om den jag älskat högst
Låter vinden bära mig bortom räckhåll
Tar farväl...