De är många som inte klarar sig i livet,
för att livet gjort dom illa.
De fick ingen start
ingen kärlek
ingen uppskattning.
De misshandlades
och sågs inte.
De utstod helvetets kval
inom fyra väggar.
De gjorde som de lärt
så gott de kunde.
De är många som inte klarar sig i livet.

Men en del kunde inget rå på,
ingen vet varför.
De klarar sig trots helvetet.
De gör inte som de är lärda,
de kan ändå.
Av sig själva och av sina misstag.
De är maskrosbarnen,
de glömda barnen
som finns ändå.
Som ingen ser
för de flyter in för bra.
De duktiga.
Men med kokande själar
fungerar dom trots allt.






/ Clara-Fina