Alla blev plötsligt tysta.Lärarinnan stirrade med
nyfikenhet på flickan.Flickans hår klippt i fåror.
Rufsigt stack det ut i alla riktningar.Ofattbar färg
på kjolen,självklart inte hennes storlek,som hölls upp
med ett brett gyllne skärp.På en rosa skjorta fanns
en applikation med ett brinnande rött hjärta
och text "Love to the end."På fötterna svarta mocka skor
med avsågade klackar och uppenbarligen inte heller
de i hennes storlek.
Från de målade ögonfransarna hade svarta tårar
sipprat ner på kinderna.Hon gnuggade ögonen
med fingrarna och svidande svart mascara
smetades ut över hela ansiktet.

Läraren blev chokerad.
"Herregud! Vem spökade ut dig så här?",
frågade hon med avsmak.

Flickan höll igen sina snyftningar ,gned med
sin lilla näve i ansiktet.Tårar,saliv och snor som
blandades med mascara förvandlades till
en gråsvart mask.
"Det säger jag inte!",pressade flickan hulkande ut
och rusade mot utgången.

"Fånga henne!",trängde lärarinnans fras spontant fram.

Pojkarna hoppade med glädje från sina bänkar.
Saffransgrabben var först frame.Han viskade något till
två andra pojkar och de gled ut genom dörrspringan.
Men själv stannade han framför den.Resten sträckte ut sina
händer mot henne.Hon kastade förbryllade blickar på dem
samtidigt rusade hon bestämt mot den rödhåriga retstickan.
Hon närmade sig honom och tittade ilsket.Därefter
tryckte hon sina handflator mot öronen och med alla
krafter tjöt hon gråtande,

"Ur vägen!Bort !!!"och hon stampade med fötterna.

Ett sådant gallskrik hade han inte hört förut.
Han tog lydigt ett steg åt sidan.Hon sköt upp dörren
med axeln.Dörren öppnades abrupt och flickan
kollapsade på golvet.

Men det förväntade skrattet fastnade i halsen hos alla.

Framför dem stod skolans rektor.

f.f