Gräsmattorna lyser gröna, delvis täckta av blåis.
Vintern kom av sig igen, för vilken gång i ordningen minns jag inte.

På promenaden gick en kille framför mig med proppar i öronen.
Han lyssnade på musik, gnolade och sjöng.

Jag blev glad men det lät så ensamt utan själva musiken.
Han stannade och fipplade med mobilen.

Jag skulle just gå om honom, då ryckte han ur ena proppen och sa hej.
Har du gått bakom mig länge, frågade han?

Hur tyckte du jag sjöng då , sa han?
Jag tycker inte om att ljuga så jag sa, det lät för jävligt.
Men jag gillade att du var glad och sjöng.

Han garvade högt.