däruppe lyser hela himmelens alla stjärnor
ut över det enda hav jag känner till
denna blanka silverväg
som leder
rakt föröver

på höjden därborta slår klockorna i sin renaste malm
den enda klang jag vet
denna kallelse
på gott liv igen
efter dessa år

såsom förenade bjuder vi varandra ett handslag
runt den varmaste eld
och skriver historien om denna julnatt
två söndagar före den starkaste stjärnan vi vet

vi låser upp alla slutna rum
hör sång på håll
känner doft av kärlek och människofrid
och ser djupare ner än någonsin
när gamla oförrätter får löpa

från när och fjärran
strömmar vi till kapellet
till enkelt dukat bord
i rimfrostad natt för att se ett underverk
i nåd
jul tjugosexton