Jag kan fortfarande se honom
Klistrad på min näthinna
Ständigt på repeat
Varenda sekund är en glasskärva i hjärnan
Den sista julen

Han går ut genom dörren
Svänger till vänster på uppfarten
Och försvinner
Sakta
Men säkert
Bortom gran och tall

Jag kommer ihåg
Att det var då jag började hålla andan
Att det kändes som att jag lämnade min kropp
Såsom allt blod som värmde mig
Flöt ut på golvet
Lämnade mig genomskinlig
Och jag höll andan

Så mycket skärvor
Så mycket blod som torkat fast på golvplattor