När jag var liten
Var du min värld
Solen
Månen
Jorden
Gravitationen som höll mig på plats
Ur kurs för kollisioner

Jag vet inte vad som hände
Det där sjuka nästlade sig in i dig
Tog över
Mer för varje dag
Så att dina ögon inte längre var dina
Dina händer främmande
Din röst annorlunda
Solen frös till is

Jag saknar gravitation
Punkten som håller mig fast
Tyngden i kroppen mot marken
Jag svävar iväg
I en väldigt mörk och ensam rymd
Det är väldigt ensamt utan dig
Ensamt varje hundradels sekund
Något fattas
Där inne
Där finns ingen gravitation

Min sol
Min måne
Min jord
Jag kan inte urskilja gränsen
Från när din värld
Inte längre liknade min
Ändrade form och tog andra färger
Jag vet ibland
Inte ens vem jag är utan dig
Vem är jag att existera?

Jag klamrar mig fast
Vid planeter
Förbipasserande asteroider
Försöker finna gravitationen
Där jag hör hemma
Men halkar av jorden
Om och om igen
Flyger ut i rymden
Klamrar mig fast
Vid månar och planeter
Som inte tillhör mig
Slår mig blå i skuggan
Min röst blir någon annans
Mina händer annorlunda mot min hud
Ensam och tyngdlös
Det är svårt att klamra sig fast
Vid det som inte tillhör dig
Vem är jag att existera
I mörkret

Jag önskar att du kunde låtit mig vara min gravitation
Att jag höll dig kvar här
Med mig
Utanför mörkret
Att min gravitationskraft
Kunnat ge dig
Förmågan att vandra i ljuset
Innan din värld upphörde