Omtänksam och mystisk natt släppte ner sina
vakande vingar över jorden.
Fullmånen dök upp över horisonten.
Den flöt majestätiskt i den himmelska oceanen
i sin evigt,vita brudklänning.Från den bländande,
vita klänningen utgick magnetiska strålvågor.
De spred sig i alla riktningar för att smula
sönder ängsliga människors drömmar.

Vid burspråket stod en smal säng.Etsys huvud föll
bakåt och vilade på det mörka kuddöverdraget.
Under det långa,vita nattlinnet slog hennes
puls ojämnt.

Fullmånens strålar penetrerade det smala rummet.
Flickans puls slog ännu mer ryckvis.

Ljusstrålar lyste åt alla håll och lade sig
på det sovande ansiktet.Hon vände sig abrupt
mot fönstret.Visköst månsken trängde in i
flickans bleka svullna ansikte och belyste
hennes drömsömn.

"Hon råkade vara i den breda oändliga hallen.
På båda sidor i salen stod våningsjärnsängar.
I sängarna låg sovande barn med öppna munnar.
Rektorn och läraren höll var sin låda med godis
och lade godisbitar i deras öppna gap.
Det var hennes godis!!!"

Flickans bleka ansikte bleknade till transparent
grå.Äppelögonen började röra sig intensivt under
ögonlocken.

"Plötsligt flög den vackre pojken över henne.
Så stannade han och visade henne sin tunga.
Den var rödrosa och lång ,kluven som hos en orm.
Han kastade den framåt.
"Bit,bit henne!" ,skrek någons röst och mitt
framför henne dök saffranspojken upp.
Hans röda hår reste sig upp och i detsamma
förändrades hans utseende radikalt.Framför henne
var det någon annan.
Svart och helt lurvig.Ögonen är små men oerhört
insiktsfulla.Den fula rödbruna munnen gick från
öra till öra.Han genomborrade henne med sina
klibbiga blickar och sedan gnäggade han
vilt skärande.Hans långa svarta svans sträcktes mot henne.
Utomjordisk rädsla tog över henne."

Hennes fingrar började rycka och skrapade sedan
på lakanen.På vänster sida av halsen bultade
en åder oregelbundet.

"Någon knuffade henne i ryggen och hon föll ned
på golvet.En kuslig rädsla tvingade henne
att krypa in under sängen.
Under sängen fann hon ett fönster.Outhärdligt
ljus strömmade in genom det.
Hennes oseende ögon öppnades.Månen doppade sig
i dem och hon flög huvudstupa ner i en djup grop.
Där föll hon på torrt granris.
Hon hann inte hämta andan,men hon kände inom
kroppen att något gick i rörelse.
Plöstligt betraktade hon sig själv ovanifrån.
Hennes kropp vred sig, tjöt och snyftade.
Den blev kraftlös.
I bröstet gapade ett stort sår.

Etsys ögon flammade upp och hon kände hur
hela universum kröp in i hennes vänstra öga.


Och hon flög som en blå boll .
Hennes blå skal flög över vattnet och förvandlades
till en delfin.Hon simmade okontrollerat .
Av kosmisk rasande fart kvävdes hon."

Konstiga skakningar och konvulsioner svepte genom henne.
Hon reste sig mekaniskt på sängen,öppnade fönstret
och kröp ut på takkanten.

f.f