Du sänkte din gard
Och lät känslorna svepa dig med sig
Till ett land bortom alla länder
Där skönhet målar himmel och hav
I en bitterljuv solskensnyans

Där ängslan gror i varje gathörn
Och längtan doftar i vinden
Du suckade av lättnad
När glädjen kom flygandes
Som en pappersdrake
Längst med solskivans gryningsdjup

Du kände det i vinden
Du kände det,
På dina lämmars skälvningar
Innan du såg,
hur vågen närmade sig
Du gjorde allt för att stålsätta dig

Allt du ville
Var att låta marken försvinna
Så att ditt hjärta kunde flyga fritt
Likt en pappersdrake
Som dansar med plastpåsar i vinden
Medan en tonåring filmar
Och gråter för att livet är vackert

Och du tänkte att:
”Livets största orättvisa är döden,
men livet är värt att dö för.”