Idag tog jag en promenad under en ovanligt lätt himmel. Bakom den spruckna isen lekte pyttesmå blå vågor. Kanske att jag gick bort från eller fram mot, kanske att mina skor egentligen inte bar mig någonstans. Staden var sig lik, hamnarna, torget, öarna, kobbarna och naturligtvis de massiva byggnaderna, gatstenarna och spårvagnsskenorna. Jag vandrade som så ofta, mot caféet. I mig pågick en märklig dialog:

”Himlen är vacker idag, ljus, rosa och blå. Våren är på kommande.”

”Men då så. I gräset kan du inte vantrivas, bara att vänta in det. Att sedan ligga där med mulldoft i näsan och solsvedd rygg är inte fy skam.”

”Ja, livet är fullt av val. Jag kan välja att inte gilla.”

”Bara dra i så fall. Vad tror du? Ska den vita riddaren stiga ner ur molnet och fixa till det för dig? Vafan, ryck upp dig, i din ålder borde du minst sagt vara vuxen!”

”Jamen, det är just det. Erfaren ensamhet är den hemskaste. Jag menar, hur många chanser har en människa, hur många lyckor finns det att fånga?”

”Tja. Är du lycklig nu?”

”Ja, om inte jag vore så olycklig, jag menar, ja, i helvete, det är verkligen inte lättare nu än då det begav sig och life is fortfarande a bitch och jag vill fortfarande bara kärleken och flowerpowern och jag vill dansa över sommarängarna och sprudla!”

”Aha. Rönnerdal, typ?”

”Nä. Faktiskt inte alls. Kanske jag vill Piano man men bara så att jag vill Piano woman, förstås.”

”Du? Som varken kan spela eller sjunga?”

”Jag menar bildligt. Ensam i en bar, som han som älskar sin GT. Fri som en fågel, nästa stad, nästa bar, nästa gin.”

”Jahaja. Vad väntar du på?”

”Nå, att han ska älska mig så klart!”

”Så du ska inte till baren då? Ja, jag menar pianot, förstås.”

”Äh, du vet. Tänk russin i stället för vindruvor.”

”Ska han älska ett russin?”

”Han dricker vin!”

”Jaså, nå det förklarar allt, du liksom sipprar i rynkorna. Men du själv? Drömmer om ljusröd lätthet, eller?”

”Du är för vidrig! Jag vill augustihetta, svarta nätter, romantik! Se på molnen nu, de har blivit djupröda. Vilket fantastiskt skådespel och där borta ligger sverigebåten och… ”

”Vad kommer efter russin? Mull?”

”Baren!”