Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ögonblick som forslades bort, i en strilande ström av tårar.


Att bära. Och bli buren.

Jag höll
och försöker.
Hålla.

Mig, där.

Uppe
ovanför.

Stora
tunga block
faller.
Jag fångar.

Gömmer
och längtar.

Verklighet
kletas
utsmetas.

Mitt i
ett månsnurreri.

Jag.

Nu.

Och ett hjärta.

Avskuret.
Så avskalat.

Totalt
barskrapat.

















Fri vers av Jossefina
Läst 235 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2017-03-04 16:10



Bookmark and Share


    carinamnm
Den känslan känner jag igen. Så sent som idag blev den slängd i mitt ansikte. Livet är inte lätt att förstå.
2017-03-04
  > Nästa text
< Föregående

Jossefina