I mörkret kom de blinda människorna fram igen. Med hänsynslös tålmodighet värjde de sig inför publicitet, av oönskad natur. De ville inte synas. Det hade varit så under överskådlig tid. Bläcket, som lätt fuktade och tungt befläckade de bleka dokumenten, skrivytor för de utvalda, hade en trolldrycks egenskaper. Intoleransens administratörer inskärpte ord som på samma gång förförde, som på samma gång släckte törst, hos vita människor i rörelse. Segregationens proselyter hade sina dokument, sina protestlistor. Det var en märklig tid att leva i...