Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fotens kamp





Asfalten vinglade runt med fötterna
på styret.

Louis öppnade de tappras gap på glänt
beskådar ordens brytningar mot
stranden i ekon i
läten bakom kroppen


handtag.

Jag ville äta dig levande. Smaken av din
tunga lika sövande och drömsk som
drömmarna när ingenting i livet hände.

Jag ville sitta i ditt knä och suga på din
tumme kyssa knogarna

Du pekade mot månen hörde barnets
allra första sätt att tala. Stenarna dansade

en form av pyramider. Du frågar mig något
som jag aldrig kommer veta. Jag svarar som
om jag inget annat visste. Vår tragedis ändlösa
vana som en skiva som spelas i rum med människor
fastbundna.

Jag har inget annat. Inget i denna punkt kan
få ett ljus att börja flämta.

Fötterna viftar med kroppen fastkletad mot
asfalt. Jag kan tänka dess frihet men hjärtat
gömde sig för konsten.


Någon hånler. Åt menyn den gulnade i kanten.









Fri vers av smultronbergen VIP
Läst 193 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-04-14 22:16



Bookmark and Share


  objekt3
verkligen vem
2017-04-15
  > Nästa text
< Föregående

smultronbergen
smultronbergen VIP