Vaska guld, plöj åker
blötlägg ögonen,
borsta huden ren med stålborste från

skam, olycka och vanvett

Alltigenom försurnat regn som
vi vadar genom
upp till knäna
kilar iglarna sig fast

utan att lämna synliga märken

Tanken förnimmer

Som om tillvaron med dig vore
outhärdlig
med plöjd
åker