Upprepning? Inte på något sätt och vis!
Blott bara ännu ett ofullständigt alternativt perspektiv ...
Publicerad här tidigare i juni 2006
Det oförgängliga
Smek mig vacker
Kyss mig öm
Kom, fyll min bägare
Väck den kärlek
länge undangömd
men ännu ej glömd
Minnet av dig
lever ännu inom mig
Kom, låt mig få fylla dig
med all den kärlek
jag härbärgerat
en kort evighets sekund
alltför länge outagerad
i det fördolda inom mig
Låt mig smeka dig vacker
Vill få kyssa dig öm
låta ljuset du tänder inom mig
få belysa och spegla
allt det underbart vackra
som jag ser hos dig
när du ser på mig
och får mig att le med dig
stjärnglittret i dina ögon
bekräftar det universum
jag vet finns inom dig
när vi äntligen möts igen
min älskade
mitt allt
min själsvän
jag saknar än
Kom, töm
min kärleksbägare
Vill ej längre vara den jägare
som blott jagar en dröm
jag vet är den verklighet som väntar
om än den ännu är
väl fördold och undangömd
invid en bägare
sedan alltför länge tömd
likväl ännu fylld
och förgylld av minnen
av passionerade sinnen
inför den äkta kärlek
vilken ej kan bli glömd
när den väl en gång väckts
dess längtan glöder
om än smärtan blöder
långt efter det att ljusen släckts
och av sorg förtäckts