Vinden blåser in, tyst. Från himmelen hör du det knakande ljudet. Vad döljer sig bakom det grå täcket? Från skogarna som omger mig hör jag vrålande och stön. Tomheten inom mig ersätts av skräck. Vad har jag gjort? Det knakar än mer från det grå havet ovan. Barnaskrik. Från toppen vill jag se när det faller. Ljusklot slår ner likt hagel, sången infaller , massorna paralyseras och summerar existensen och den för korta tiden.

Den är här för att hämta oss igen. Utmärglade och nakna kroppar ligger lämgs ortens diken likt de foster de en gång var. Det blåser mer och molnen hopas, på sekunder blir det svart. Det ekande knaket fortsätter likt ett skeppsskrov som hamnat mellan klippor i en utplånande storm. Valsången från himmelen, ett signalhorn och plötsligt faller vi på knä. Det är tänt instugorna där familjer äter sin sista måltid. Det grå svartnar och från himmelen faller rök som omger oss. Jag ser silluetter och spöken.

De vevar med sina armar och greppar efter mig trots att de har sovande ansikten och gråa kroppar. Skvalven skapar vågor ute på sjön. Ir husen stiger bränder, skriken ökar. Vart kan jag gå? Vart kan jag fly? Jag ska hämtas och dömas...