Morgon, dimma, dis ... stilla tankar väcker i repris ... - Tidigare publicerad här i augusti 2007
Älvors dialektik
Gryningen
sveper in
i efterdyningen
Ännu ej tänkta tankar
ur drömmar stilla vaknar
Smärtan gör sig påmind
när hjärtat obarmhärtigt bankar
smekt av minnen
fördolda bland förvirrade sinnen
en sval tidig sommarvind
och någonting jag saknar
Älvorna dansar
gård och tuva kring
Sveper in
och beslöjar
allt och ingenting
Drömmar blir till undran
en tanke till förundran
och stilla begrundan
Så många funderingar
och frågor utan svar
Älvors dialektik
är och förblir
en alltjämt outtalad replik
dväljd i dimhöljd mystik
Morgonen bjuder en ny dag
välkommen
Natten har redan gryningen
tagit farväl
Älvorna dansar stilla ut
efterlämnar rofyllda sinnen
oberörda av alla upprörda minnen
och den undran
en tanke till förundran
och stilla begrundan
utan slut
över vad som finns kvar
av skillnaden mellan det som är
och det som en gång var
allt emedan solens första strålar
trevande börjar väcka liv i och sätta färg på
allt
tillvaron och de överlevande ...