Äntligen, äntligen, en stillsam bris

som letar sig inunder, ini, som

värmer, hettar, för med sig minnen

från Sahara, eller längtan till

dans; rytmer så intensiva, kyssar,

jag och du min älskade, i

alltdetdär explosiva, i allt

som underytanbubblar men

bara trummorna eggar och egentligen

ligger vi ju alldeles stilla, sover kanske,

vågvaggas varma, emot, andas, eller

låter bli, kanske vi går ut i havet, i

vågorna, mot det som krusar

kanske vi älskar, eller

färdas, kanske vi är batiken eller vassen,

i tiden eller minnet men

vi bultar, ångar; blygs;

förenas bortom, utöver och

nattens turkoslätta månhimmel, jag

rider, spränger fram, den vita

manen mot skummet, sanden

dynmjukstilla; skimrar

i guld, rosa; pärlsilverskiftar i

djupaste rött