I afton sjunger näktergalen
lyssna till hennes bitteljuva toner
och ekot av hennes sorger
i vilket det fattiga hopp dväljs
som tappade tron redan innan
det kunde formas till noter.

Vem sjunger till ett avlägset svar
för att sedan betacka sig samröre
med den ovärdige sopranen?
I lögnens spår dväljs hoppet om sanning
och förlösning, från bördan
av att ensam sjunga en duett.