God mitt i natten,
från sängen här med ben under katten.

Vad händer i själen din?
Hur känns kroppen och ditt sinn?

Kommer kreativiteten smygande om tidig morgontimma,
kanske när cellerna av alkohol är stinna?

Jag vill bara säga tack och ge dig en kram,
Haha sorry, du kanske i famnen har en dam!

Ett tack för att du min skrivarlust lockade fram,
som legat glömd och sorgligt samlat damm.

Den av ditt motstånd och dryga attityd,
klädde av sig och plötsligt stod naken helt opryd.

Som att vakna igen,
och inte vilja somna om förrän sen.

Och sen kan vara från morgonkvisten som sig kanske bör,
men allra helst inte förrän jag dör.

Tack!