Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Finporslin

Det är inte lätt att se,
när det blev mer av ta och mindre av ge.
När du tillslut behövde be,
om beröring, uppbackning, uppvaktning.
Och du frågar dig; hur kunde det ske?

Bland hushållssysslor, jobb och logistik,
försvann det som kallas romantik.
Ta hand om alla andra,
men du glömde att värna varandra!
Kvinnans lott?
Att komma ihåg bland barn och bärkompott?

Tanken är fin,
som gammelmormors bröllopsporslin.
Men finns det på riktigt tvåsamhet,
som inte slutar i samkvävd ensamhet?

Jag bara undrar...




Bunden vers av Ohappa
Läst 264 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-07-05 19:07



Bookmark and Share


  Judas Ekholm VIP
Hur Fan har jag lyckats missa den här smockan? Underbart språkligt flyt och härligt tjurigt innehåll. Uppskattas mycket.
2020-09-26
  > Nästa text
< Föregående

Ohappa
Ohappa