Sakta växer sig diskberget
högre och
högre än Mount Everest.
Disk everest.
Som ett ogräs sprider sig
Tallrikar, gafflar, matlådor, koppar och glas
Över såväl diskbänken som järnspisen.
Frukosttallriken kvar på bordet.
Slutprodukterna av min kreativa sida i köket
Baksidan av gourmé-rätter och godsaker
Skapade av ekologiska råvaror och egenkärlek
Förut fann jag det oerhört tråkigt att laga mat åt mig själv.
Pasta ketchup.
Pasta pesto.
Varför anstränga sig
när en inte har någon annan att dela maten med?

En gång i tiden hade jag en man
Som gärna diskade,
För jag sa att
”det är sexigt med män som diskar”
Och han fick skäl att tro mig.

Nu dejtar jag mig själv.
Bjuder mig själv på finmiddag av
Fräscha sallader och hemgjord falafel
Njuter av mat, njuter av att bli mätt.
Men jag njuter inte av efterarbetet.

Någon skulle kalla mig lat
Som inte tar tag i disken
Men med orätt.
För jag gör tusen andra saker
Först
Innan jag måste diska
Hinner jag gå ut med hunden,
Facebooka, städa hela huset,
Betala räkningar, jobba,
vattna blommor
Och skriva en dikt
Om hur djävulskt präktig jag är.

Men nu finns ingen återvändo längre.
Välutrustad med gummihandskar
Och med diskborsten som isyxa,
Bryter jag isen mellan mig och berget.
Skummet yr, smutsen flyr
Räddningstimman för världen slå
I takt med droppandet från diskstället
Plopp. Plopp. Plopp...
Plopp...
Plopp.

Plopp.