Jag skäms...
Det finns en skillnad mellan skuld och skam
en skillnad som sällan visas fram
den skillnaden är större än du tror
om du tror att skillnaden är stor
Storleken finns mellan svart och vitt
den liknar allt som delar mitt och ditt
nord och syd, eller öst och väst
in och ut, eller ko och häst
Ty skulden den är väldigt speciell
den går att ta på, är nästintill reell
den betänker vad jag gör och gjort
eller tänkt att göra som ännu är ogjort
Skulden gör att jaget känns intakt
helt och fullt ger skulden jaget makt
att skada eller ångra någonting
med skuld står jag i centrum av Er ring
Skulden rör blott min egen person
en individens egen emotion
min skyldighet gör att jag sticker ut
för att bemöta ansvarstagandets beslut
Skammen däremot är social
den förvandlar mig till morgondimma i en dal
besvärad och generad likt en drömlik illusion
en önskan att försvinna i en upplösningsvision
Jaget blygs för hemligheterna jag har för dig
jag skäms för mina mänskligheter som du visar mig
min förlägenhet är endast porten till min skam
min tystnad blott en skugga av vad jag ej visar fram
Min oro kretsar kring hur ni berörs av vem jag är
min rädsla är att min person skall orsaka besvär
min blotta existens gör att jag skäms för att jag skäms
och för att min känsla överhuvudtaget nämns
Skammen utgör gruppens känsla i min egen kropp
i skam försvinner jag i livets händelseförlopp
skammen blott bekräftar mitt beroende av dig
jag skäms för att jag tillhör oss, Ni finns här inom mig