Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det är den tiden snart

Kvällarna blir mörkare
Vindarna blir kallare
Mitt hjärta bankar
Som en galen hammare

Det är den tiden nu
När solen slutar lysa
Snart står träden nakna
Och det börjar frysa

Du älskade hösten
Och vintern likaså
Hur ska första julen
Utan dig kunna gå

Du med alla dina tomtar
Och pynt och bak
Denna julen blir som
Att hoppa i en iskall vak

Läkaren sa självklart
Att du lever fram till jul
Det var vad han trodde
Men framtiden var ful

Sjukdomen åt upp dig
Utifrån och in
Den ignorerade mig
När jag skrek försvinn

Jag hatar dig du sjukdom
Du gjorde mig föräldralös
Du tog henne i förtid
Och mitt hjärta förfrös




Bunden vers (Rim) av Emily Whatever
Läst 155 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-08-24 21:45



Bookmark and Share


  Syrran77
Så gripande sorgligt
Varm kram skickas med ett tänt ljus genom cyberrymden!
2017-08-24

  K.S. Sollenhag VIP
Smärtsamt. Riktiga känslor.
2017-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Emily Whatever
Emily Whatever