Du verkade lite mysig sådär
där bakom din dysterhet
och jag som aldrig vetat
hur jag ska prata med människor
hälsade bara, med ett tyst hallå
gick undan till ett hörn
och började iaktta alla andra

och dig, där ni stod
berättade om världen
för varandra och jag önskade
att jag var där,
ståendes bredvid ,
mitt i klungan
var deltagande,
eller bara var,
tillsammans med dig,
med de andra

en önskan
om att bli sedd
och kanske lite älskad
lite sådär
som man blir
lite tafatt

av en dystergök
på en fest
man egentligen inte ville
gå till men som man gick  till

ändå