Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kan bara räddas av mig själv

Jag faller sakta ned
Har tappat mitt fotfäste
Allting rasar samman
Jag har ramlat ur mitt näste
Jag har tappat tron
Förlorat tryggheten
Om att jag måste uppåt
Är jag medveten

Bara jag själv
Kan ändra mitt öde
Bara jag kan stilla
Smärtans flöde
Men jag vet inte hur
Det har jag glömt
De senaste åren tycks
Jag bara ha drömt

Jag har tappat mig själv
Vet inte vem jag är
Och all denna förvirring
Bara på mig tär
Jag måste bida min tid
Jag måste bli redo
Jag måste våga ta steget
Jag måste släppa min oro

Det är tid att ta makten
Över att forma vem jag vill bli
För en vacker dag
Kommer sorgen vara förbi
Negativiteten måste bort
Förvandlas till något annat
Jag kan inte längre agera
Som att tiden har stannat
För livet levs endast en gång
Antingen i mörker eller ljus
Jag måste lära mig att stå
Trots stormens brus
Jag måste lära mig behärska
Alla känslor som bor i mig
För endast den dagen
Kan saker bättra sig




Bunden vers (Rim) av Emily Whatever
Läst 192 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2017-08-31 08:16



Bookmark and Share


  mickech
det är inte alltid lätt att lita på sig själv, bra skrivet!
2017-08-31
  > Nästa text
< Föregående

Emily Whatever
Emily Whatever