Jag vill inte
Vill inte vara så här trasig
Apatiskt stirrandes på rummets kala väggar
På hålen efter stiften där något förut satt
Eller listen som inte går riktigt hela vägen fram
Inget händer
Inget finns där att se
Men jag kan inte slita mig

Jag vill inte
Vill inte vara så här trasig
Ångestfyllt jämrandes när tanken blir för mycket
Kämpandes mot gråten i halsen
Mot de ofrivilliga ryck som känslan bär med
Det finns inget där
Som vill göra mig illa
Men det är vad jag ser eller drömmer

Jag vill inte
Vill inte vara så här trasig
Beslutsamt hållandes bladen mot huden
Som öppnas likt en port och låter blodet luftas
Små röda pärlor som blir till en ström
Det gör ont
Ända in i själen
Men det är en bättre smärta

Jag vill inte
Vill inte vara så här trasig
Men jag vet inte hur jag ska göra
Går jag att laga?
Det går ej att säga.