Kärleken var så stor, vi blev ett...
innan vi blev ett, var du runt mig jämt...
Minns som igår, gnistor som slog om oss, vart vi än var...
Du var en så stor del av mig... åren vi växt tillsammans, skulle leva livet..
Framtiden...
Sen kom den dagen, då kärlekens frö växte i mig..
Den lyckan vi kände, att en liten skulle bli till en del av oss...
Vi skulle bli en familj...
Kände att det skulle bli en flicka, klok, kreativ, vacker...
Sen när våran älskling var tre år, då togs du ifrån mig du gick hastigt bort...
Inga syskon som vi planerat hann det bli...
Du dog och lämnade oss, den sorg så stor knappt jag mäktade bära...
Den var total, åt upp mig...
Den har satt sina spår i båda oss under alla åren som gått, flickan växte upp till den vackra kvinnan, kreativ och så klok...
Det tog tid, många år...
Men idag är vi starkare än någonsin , flickan har syskon fått...
Sladdisar blev det...
De älskar dig så, som jag älskar dig...
All kärlek och välgång i livet..
Älskar er så...
Mina finaste fina...
Tack!!! För att ni finns hos mig...


Orkiden


Orkiden