Vart är alla vägar som leder hem...
Månen lyser...
Skuggan fångat mig, bakom sitt mörker...
Ryggradslösa varelser slingrar sig ner i rännstenens fukt...
Maktens hus utan tak, inga profeter kan ta skydd...
Vart är alla vägar som leder hem...
Ljuset lockar mig fram, kom till mig...
Vila din oro, somna vid min famn...
Den som kastar sten, kommer lämna fula spår...
Ingen profet kommer då, kunna ge skydd i glashuset utan tak...
Ett jubel utan ett slut, då allt klingat ut...
Lockar bladen på blomman att slå ut, en ny dag att våndas i...
Bortom alla berg, ut ur rummet finner du en hand...
Följ mig igenom alla mörka rum, falskt eller sant...
Sorg och glädje, gå hand i hand...
Vad ska man med känslor till, då de går ändå sin egen väg...
Chanslös och bottenlös, svävar vi i rädslan av att ensam bli lämnad kvar...
I det oändliga rummet utan tak...


Orkiden