Jag reste med dig till staden med promenader
vi gick dem långsamt fram och tillbaks
vi pratade om livets alla frågor
det var en behaglig dag
det var en behaglig dag

vi stannade ett tag på ett kvällsöppet café
du beställde det du ville ha
jag sa att jag ville ha samma som dig
kaffet svart och fairtrademärkt
kaffet svart och fairtrademärkt

du sa att världen sträcker sig längre än livet
livet är här på ett kort besök
vårt universum är allt för begränsat
det ger oss bara ett försök
det ger oss bara ett försök

vi är utkastade i ett oändligt mörker
fångar i ljusårs otydlighet
inlåsta i ett gallerlöst fängelse
begränsade i rörelse
begränsade i rörelse

du kan köpa en biljett och flyga vart du vill
men du kommer inte härifrån
vilsen i ett hörn utan alternativ
bäst att vara högt ovanför
bäst att vara högt ovanför

långt bort i fjärran hördes stormarnas toner
stormar vi hade svårt att förstå
vi såg molnen som vandrade på himlen
de verkade lätta att nå
de verkade lätta att nå

vi sjöng inga sånger om våra nätters sorger
måsarnas sånger var allt för bra
vi dansade inga yrande danser
där fanns det ingen plats för dem
där fanns det ingen plats för dem

vi gick på promenaden och såg solen gå ner
bakom höghus från sextiotal
du sa natten har väntat nu är den här
vi vandrar till vilans palats
vi vandrar till vilans palats

© Peter Söderqvist