”men vad är du för en färsking?”,
frågade den hippa killen från Malmös
innerstad
”Har du aldrig dragit kola?”

jag försökte förklara att jag inte ser det
hippa med kokain:

kordinat 9-3-1
boom!
Farcgerillan skadeskjuten
en by sätts i lågor
CIA tvingar in sina spionplan
Mexiko skövlar regnskog som
en annan skövlar byar fulla
med människor, som den bistre
gatumusikanten brukade säga när
huvuden låg avskurna längs med
den korrumperade grusvägen i Juarez

”men ärligt talat, du kan ju inte
blunda för hur de icke-binära
har det ute i samhället”, fortsatte
den hippe att mala på med

jag förklarade att jag skiter fullständigt
i hans pseudovetenskapliga begrepp,
hans surdegsbröd
hans skräck för gluten som
är lika påtaglig som min fobi för idioter

”du måste ju visa solidaritet, för bövelen
arbetarklassen håller på att gå under
och du har inte närvarat vid en enda
demonstration”

jag tittade på hans händer för att
se om där infann sig några valkar
handflatan var lika len som en
pudrad babyrumpa

”skit ner dig”, slängde jag ur mig
medan jag lämnade den hippe
innerstadsbon till sitt öde

”men du kan väl åtminstone följa
med på vernissagen i kväll”, vädjade han
i ett sista tappert försök att inte lämnas vind
för våg med sina tjocka glasögonbågar,
sina handgjorda skinnskor från Italien och
sin sönderkrasade självbild

jag får inte ihop det
jag får verkligen inte ihop det, tänkte jag
medan jag gick hem genom Malmös
sönderbombade landskap