jag är så rädd för döden
att jag själv
ville ta den till mig
jag svalde den trehundra gånger och de andades åt mig
efter blåljus och intensivvård blev jag aldrig
aldrig mig själv igen
om det någonsin funnits ett jag

solen går inte upp och jag är tacksam för det
jag behöver den inte
vad är D-vitamin när det finns antidepressiva
vad är kärlek när det finns bensodiazepiner

jag vill tatuera över stygnen i mitt hjärta
Alice, Isabelle, laga mig
jag behöver er
ni är mitt hjärtas slag
ni är allt jag någonsin var