Där går han vid sjön
den röda Mickel Räv
dricker av vattnet
bland susande säv

Han skakar sin päls
och frustar så nöjd
där solen går upp
på himmelens höjd

Där går han på ängen
den röde Mickel Räv
bland liljor och ljung
och skör spindelväv

Nosar en stund
på smultronets strå
där solen står högt
på himlen den blå

Så går han mot skogen
bland tuvornas hägn
där molnen sig hopar
till åska och regn

Då springer han fort
mellan gran och fur
för att hinna undan
en nalkande skur

Han gömd är i skogen
den röde Mickel Räv
du ser honom icke
bland mossa och säv

(Copyright © ULJO)