måndag 25 februari 1946

Godmorgon en gång till, Gus-Timo!
Från svartvitt till små kulörer skiftar
din ofantliga andedräkt. Vilsen utanför
livmodern har du cyklat omkring under
en vecka nu. Våra backar tycks fridfulla.




tisdag 25 februari 1958

Snart ska du bli astronaut, åka till många
månar. Först nu känns det som julafton?!
Snön anländer igen, men denna gång
i skönare spår, mer lagom omfattning.
Skorstensröken ligger fröjdefylld över byn
som en saga mellan kallt och varmt, vars
vinddrag har stabiliserats. Tryggt kör du,
Gus-Timo, mot deras romantiska vårkant.




onsdag 25 februari 1970

Om staden är hård och klänningsblommorna slaskar
så nöjer du oss att spela cellostämman i vårt knappt
ännu uppfunna band - du måste inte vränga den genom
mellotron eller begagna syntetiska manschettknappar;
blott testa ett superlitet ackord-kluster och klistra på
den oändligaste titel du kan hitta i vårt huvud, Gus-Timo!




torsdag 25 februari 1982

Sitter du i taxin som ska ta er till Titan?!?
Tror du din närmaste chef planerar att
byta ut gatorna som får kaptén kollidera
med Saturnus största måne!?! Vi har sett
via satelliterna Voyager hur ni kunde ha levt
där lika gärna - ifall ni tagit på er rejälare
jackor och hittat ett sätt att andas atmo-
sfären tjockkompakt. Dock blev det rött
nu. Du arbetar ini minsta sekund att söka
få stopp på dåraktiga utgifter. Därav ökar
din lön i takt med videokassetterna, men
aldrig din tid att spola tillbaks till rätt scen.
När ni närmar er mitten har vi ändrat sista
och själva början trasslar till sig ännu fortare.




fredag 25 februari 1994

Kyrkogården har fyllts av himla mycket snö
där dina svarta kängor trampar nya spår
mellan folks gravstenar som ser samma ut
i din eremit-mässiga labyrint. Otäcka känslor
av förakt eller hopplöshet blandar sig med
en meningsfull vilja vi kallar andlig. Gus-
Timo, om du låter bli att klyvas sönder, så
kommer du fortfarande få träffa din far här
eller överallt där matrisen bygger sig vidare.




lördag 25 februari 2006

Tydligen blir det något ljusare för varje
eftermiddag som vagnen passerar just
panncentralens torn [märkligt alltid stått där
kvar sedan du var pojke med lekkamrater som
tyckte att ni absolut skulle klättra upp snart i
den fräcka framtid man kunde mer än bara åka
rutschbanor] messar du rymden och berättar nyss.




söndag 25 februari 2018

Då har de olympiska vinterspelen glidit förbi
även i år. Gus-Timo var inte med ens i startfältet
nu heller. Emellertid lyckas du hänga med dem
över internet. Nästan hela bunten skulle ha rymts
i dina termobyxfickor [om det vore tidigt sextital
och ni samlade på idolbilder av fr.f.a. filmiska
cowboys som aldrig stått på skridskor, än mindre
rullat discopärlor. Här räcker väder-rekord från
forna sekler för att vackra snöänglar ska gå i taket
av äkta hänförelse hos ditt virtuella fingertryck
vars frambläddrade historie-revisioner sjunker in]
före det blivit hög tid att trappa ned och logga ut.