Kommer du ihåg London, älskling?

Inte första gången du var där, inte första gången jag var där
När vi var där tillsammans.

Minns du hur nervösa vi var på flygplatsen?
Minns du hur hårt vi höll i varandras hand, på flygplanet?
Jag minns rädslan i dina ögonen när planet skulle lyfta,
det var då jag visste att jag verkligen brydde mig om dig.

Älskling, minns du vårt hotellrum?
Lobbyn var fin, rummet var motsatsen
Ändå kunde jag inte låta bli att känna perfektion
Jag kunde inte låta bli att le när jag såg ditt lilla utbrott på rummet.
Det var då jag kände att jag verkligen tyckte om dig.
Ja älskling, jag tycker inte om dig trots dina utbrott
Jag tycker om dina utbrott.

När vi trängdes bland de andra turisterna i Notting hill, vi blev svettiga, hungriga, men du hade fortfarandet leendet lika brett som en båge.
Det var då jag visste att vi skulle göra många resor tillsammans.

När vi var på konserten och sjöng med som galningar, jag försvann helt i konserten,
Men jag kände dina armar runt mig
Det var då jag kände att du verkligen brydde dig om mig

När vi var på Pizza hut och började prata om att vi såg höga ut
Vi insåg inte att det fanns andra svenskar i rummet
Vi skrattade bara åt det.
Det var då jag insåg att ditt skratt är ett skratt jag vill höra varje dag.

När du kom upp till hotellrummet på alla hjärtans dag med klyschiga saker man får på den dagen,
det var då jag visste att jag älskade dig,
att jag ville vara din,
bara din

Du, jag, London
Älskling, minns du?
Älskling, när åker vi tillbaka?