Jag vet hur det känns att vara så ensam.
Så man inte tror man har något att leva för.
Man frågar sig vem är jag vad har jag?
Allt var svart allt var fel smärtarn och
jag led. Jag var ensam och vek ville inte
leva så här. Jag kunde bara göra en sak,
hoppa från bergetstopp.
Men vad skulle ske då vad skulle hända då?
Skulle all smärta fösvinna, och all denna dimma?
Skulle hjärtats smärta lätta och bli bra igen?
Skulle mitt ljus komma och lysa upp mitt inre och
få mig att känna frid och lycka?

Jag stod där och jag var beredd, allt var så klart.
Men det var inte vad jag ville, jag kände de var det ända.
Hade inget val, trodde inte på nått. Kärleken fanns inte det
var bara något som man hittat på. Man trodde den fanns men så
insåg man att de man hade var inget mer än vänskap.

Nu skulle jag hoppa ner och få se paradiset gröna gräs
och park. Vad skulle hända då?

Precis när jag skulle ta steget ut, kom ett ljus, en vind.
Å dimman försvann. Där stod du en man, som log.
En ängel som sa, hoppar du hoppar jag.

Hur skulle jag kunna göra det nu, om jag skulle få en till och hoppa.
Du frågade varför, jag berättade allt, och min smärta försvann.
Du förstod min smärta och hur jag led. Det gjorde du med.
Vi kunde hjälpa varann, du räckte fram din hand å jag tog den.
Vi gick en bit och det var som du lös upp mitt liv.

Du rädda mig från mitt mörker. Det är nu borta och nu vi går
hand i hand varje dag. Å allt är så underbart. Jag får äntligen känna mig
glad och lycklig. Du ge mig solsken varje dag, nu kan jag gå vidare med dig.
Du är allt för mig, jag älskar dig du är mitt liv jag vet de nu.
Du är min skyddsängel min räddare. Jag ser bara klart solen lyser varje dag.

Du är allt jag vill ha.