Fem saker fäste jag mig vid
första gången jag såg dig
du sov och hade mörkt hår,
stor mun samt dubbelhaka.

Om namnet tvistade vi inte.
Jag föreslog Mary,
Victoria,
Clary
eller Veronica.
Din mor ville ha Ulrica
och så blev det.
Hon hade ju burit dig
och närt dig
till vår och Guds avbild.

När jag lyfte upp dig
jag som är din far
och kramade dig lätt
och sade "Ulrica nätt",
var du som ett eko
och svarade på samma sätt.

Du är 15 nu
och jag är 51
den enda likheten
är femman som går igen.

Hur det blir i framtiden
vet vi inte
det är liksom en annan femma.