Jag får en bitter eftersmak i munnen varje gång jag
berättar för människor att hon har det bättre nu -
som när du spyr på fyllan och det smakar surt i flera
timmar - det är en sådan bisarr jävla sak att säga -
hon är död men hon har det bättre nu - vilken jävla
tröst det är -

jag minns när vi var små och oskyldiga och vi
bråkade om tv'n - syrran kom alltid hem tidigare än
mig och satt alltid vid tv'n - vi kunde bråka så mycket
att det var galet - det är jävligt lustigt - hon har varit
död ett år nu och det är sådan skit man saknar -

jag minns hur jag stod och lagade käk - det var strax
innan tio på kvällen och farsan ringde och talade med
den där rösten han har när han låtsas att han skall säga
någonting dåligt men kommer med någonting bra -
"ja min son, jag har lite negativa nyheter, jag köpte en
biljett till den där konserten du så gärna vill se" -
ungefär så - "jag har väldigt tråkiga nyheter min son,
din syster är död" - "haha okej farsan, vad är det
egentligen du vill säga?" - av någon anledning så förstod
jag inte att han menade allvar - jag trodde att det var ett
skämt men det var det inte - syrran hade hängt sig en
halvtimme tidigare -

det känns som att jag är en karaktär i en i en novell av
Franz Kafka - som att jag slåss ensam mot en armé av
beväpnade soldater och har ett låtsasgevär i handen -
jag vill skrika och slå och klösa och sparka på allting jag
ser - jag vill ta en revolver och sätta en kula i pannan på
ödet så att det fattar vad det har gjort mot oss- jag vill att
ödet skall höra hur morsan grät där i bakgrunden - den
där förtvivlade gråten som man vet att man inte kan stilla
- den man måste låta ebba ut av sig självt -

vi borde sätta livet till svars för alla liv det har tagit - för alla
människor som skriker i madrasserade rum - alla vi som
brinner i natten - alla med hopsydda läppar som vrålar i
gathörnen - alla vi som ser upp mot stjärnorna och
förbannar valvet för att det inte finns någon mening
med vårt lidande - alla vi som använder droger för att
komma bort -

det sista hon någonsin skrev i sin dagbok är ord som
kommer att hemsöka mig till dess att jag ligger på dödsbädden
- "kan man hänga sig på toalettdörren" - hon fick aldrig reda
på det för att hon gjorde det på handdukskroken.