Vinternatten knackar
den spräckta glasrutan fryser
spåren kring slätterna
är fyllda av melankoliska steg

De snötäckta granarna
bär sorgkantade konturer
ångesten skriker i natten
över isbelagda sjöar

Midvinternattens hopp
ger de utslagna dålig tröst
den vit gnistrande snön
är det sociala arvets kontrast

Barnens sorgsna snögubbe
fäller svarta tårar på kostymen
stenarna rullar sakta ner
som droppar i köldens vattenfall

Snöflingor faller från skyn
som svarta förkolnade blad
de bistra barndomsminnena
dansar i marionettrådarna

Iskristallerna spelar i grenarna
lyser som vackra smaragder
den kalla vinternattsstjärnan
ger hopp till utebliven glädje

Vinternatten skrålar
de svarta snöflingorna gråter
kölden sliter i timmar
kring det sociala mönstret

(Copyright © ULJO)