Längtan uppfyller all min tid
Saknaden efter den dig som är ämnad för mig
får vartenda liten del av mig att ägna sin tid
för tankar och funderingar kring 
allt och ingenting
som handlar om dig

Men jag vet ju att du finns
bara det att mitt tålamod inte är
detsamma som det en gång var
i alla fall inte som jag minns ...

Lite löjligt egentligen av mig
att sitta här framför datorn
och skrifta så många ord och rader
som alla direkt eller indirekt
handlar om dig
och vad jag vill få göra med dig

när du väl kommer helt och fullt till mig ...

Önskar stundom lite grann
att jag inte skulle vara så kräsen
utan istället låta mig leka lite mer
och kanske tillåta mig att träffa lite fler

Men någonting inom mig
begränsar min tillgängliga potential
Ty den chans som inte fanns
vilken livet likväl mig nu ger
gör mina alternativa möjliga val
till ett för mig trots allt ointressant antal
förtjusande, frestande och lockande skal
så länge det inte är den som är ämnad för mig
som fyller upp och omsluter det skal
vilket utgör mitt ultimata och enda tänkbara val

Något som inte kan komma på tal
om det inte är ett kärl som härbärgerar
den dig som är ämnad för mig
och som med tillräcklig självklarhet och självkänsla
får mig att känna att jag är den du sökt 
och som du känner är den mig som är ämnad för dig


___________________________________
Men nu känns det som om väntan är över ...