Hon tassar sakta genom vemodet
Intill en säng och spinner tröstande
Drömmar till barnet som längtar

Efter sin far som färdas på de sju
haven och aldrig vill komma hem

Till landbacken med alla de olösta
Problemen bara färdas på vatten
Under de fria vandrande molnen

Hon tassar sakta genom vemodet
In till barnet,talar inga ord bara
med Jam och lättsinnligaste kel

Och är den lilla varelsen som kan
lösa upp den tungaste sorg
med sina vackra ögon

och egentillverkad
Spinneriverkstad

I all oansenlighet