Ska komma ihåg
vart allt borde ha börjat
men en halvt avslagen invit
till min kärlek
men egentligen sa hon nej
(i allt annat en handling)

fast allt jag sökte var
en fast punkt att rubba cirklar från
och därmed var
Mikael Wiehe för alltid
avslagets musik

Trots den enda första kyss
i soffan efter konserten
när vi lyssnade på The Who
Och ändå var det
nittonhundranittioåtta