Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Avskedsvisa



Jag
såg solen
kyssa havet

skimrande böljesvall

aldrig
nånsin förut
en
afton nalkats
så kall

ty när
vågorna
lekte på stranden

i stråk av ljus o sand

gled
ditt skepp
vid horisonten

på väg
mot fjärran land

Jag
såg månen
stiga ur havet

glittrande vattenkristall

mot
himlens mörka fäste
tusen
stjärnefall

och
vågorna lekte på stranden

i stråk av ljus o sand

när ditt skepp
försvann i natten

på väg
mot fjärran land

Bs-06














Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 518 gånger
Publicerad 2006-06-11 20:33



Bookmark and Share

  Jessica Ebbesson
En mycket vacker avskedsvisa!
2006-06-12

  rebecca d
mycket mycket vackert...att avsked kan va så vackert...
2006-06-12

  Rachel Roth
vacker, vacker poesi... är detta i mina ögon
2006-06-11

  Fredrik Stillesjö
Hej Bodil!

Vilken smäktande och vacker dikt! Jag nästan väntar på en fortsättning. Men den kan jag kanske hitta på själv? Hälsar vännen Fredrik
2006-06-11

  Daniel_78 VIP
mäktigt!
2006-06-11

  Anders P VIP
längtansfullt, sjömanshustruns eviga öde. suggestivt med de glesa upprepningarna som ett omkväde.
2006-06-11

  Markattan
Vemodig, vacker och fullständigt ljuvlig poesi! Och precis som någon skrev, får jag bilden av ett mäktigt fartyg på väg över okända vatten mot en oviss framtid. Härligt skaldat!
2006-06-11

  Cris
Vad sorgesamt
...men vackert
solen kysste havet..
underbart fint
2006-06-11

    Cajsa
Mycket bra skrivet!
2006-06-11
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg