Känner att allt blir dimmigare.
Jag svävar åt fel håll
Jag ser minnen i en bubbla
Men kan inte ta på dem
Varje gång jag försöker så uppenbarar sig verkligheten
Jag är längre ifrån än vad jag tror
Inget kan få mig att nå nå dit igen
Den är snart bortglömd.
Tidens grymma funktion har lättat ankar
Satt kurs så långt ifrån glansdagarna det bara går
Är evigt nostalgisk och sentimental
Jag inser att jag försvinner längre och längre bort.
Jag blir illamående
Känner fientlighet
Snart är dimman total