Vildvinets röda blad
har fallit av
Ännu är hagtornens
röda bär vackra
jag sätter kvistar i vas
Tittar in i den öppna spisen
på den glöd som en gång fanns
Jag har förlorat
ett idealiserat du
och ett rött vi
Själv klär jag i blekrosa
Ett glas rött en klen tröst