Jag hade alltid pratat så mycket
Alltid,
Försökt förklara allt

Minnas, beskriva, berätta, återge
Så att jag knappt hann andas

Plötsligt
Fanns det så mycket att säga
Att ett enda ord var för mycket
Skulle göra allt till lögn
En förfalskad återgivning
Att vända om till från början
Dessa cykler
Förminskande evighetsdrabbel

Omöjligt att omfatta,
Omfamna

För första gången öppnade jag gapet
Ljudlöst
Lät ljusvågorna vandra
Uppför halsväggarna, över tungan

Lät svärta, dis, grågröna moln
Klarheter
Lät de i en enda ton
Samstämningen av alla mitt livs toner
Forsa ut i vida självlysande strömmar