Förlåt.
Förlåt att jag inte gav dig en chans till ett andetag.
Förlåt att jag låtsades att det inte spelade någon roll att tog bort dig.
Förlåt att jag låtsades vara lättat och normal efter det jag gjorde mot dig.

För trots all denna charad ville jag veta hur du skulle vara, skulle du likna mig eller din pappa? Skulle vi ha samma skratt? Skulle du förstå mig och jag dig eller skulle vi bråka om vardagliga saker som varför du inte diskat?

Jag var självisk för jag inte kunde ha dig. Jag kunde inte ge dig allt det du borde ha fått. Jag kunde inte ge dig en trygg barndom, jag kunde inte ge dig den kärlek du förtjänade, jag kunde inte ge dig mig.

Förlåt för att du inte finns.
Förlåt att du inte får skratta.
Förlåt att jag gjorde detta mot dig.